Petra Liuski

Tröstäter du?

6 kommentarer

Jag hör ofta mig själv och andra använda ordet tröstäta. Innebörden är att ”unna” sig något gott för att stilla sina upprivna, nedstämda eller besvikna känslor.

Men egentligen – varför? Varför använder vi mat och fika som något i detta fall kvasipositivt men egentligen  indirekt negativt i och med att det samtidigt ska förknippas med  ”synd” och ”ajabaja”. Varför ska vi lyfta fram kakor och godis som något som är OK att äta om vi är ledsna? Det ska väl vara lika njutbart och lika gott även andra dagar? Och det blir verkligen motsägelsefullt i och med det faktum att vi firar framgång och belönar oss själva med tårta – varför ska vi då trösta oss med tårta också? Ja, jag tycker som sagt att det hela är lite snedvridet.

Jag förstår att det har med kemi, hormoner och endorfiner att göra det här med att dämpa ångest med hjälp av socker och mat, men jag tycker ändå att det är tråkigt att vi drar ner fika, snacks och mat till något osunt och förbjudet i och med beteendet och benämningen kring tröstätande. Och lika dumt är det att använda det som en ursäkt till att vräka i sig onyttigheter för att man mår dåligt. Maten har stor betydelse för oss och för våra liv – men det gäller att vi förhåller oss till den på ett sunt sätt såväl i ord som handling.

Vad säger du om detta? Använder du ordet tröstäta? Har du tänkt på vad det leder till?

Annonser

Författare: Petra Liuski

Jag är kommunikationsstrateg, författare och föreläsare. Driver eget, njuter av det goda och drömmer stort.

6 thoughts on “Tröstäter du?

  1. Nej, skulle inte säga att jag trötsäter. Äter för att det är gott och för att jag förtjänar det, antingen för att jag gjort något bra eller gjort något dåligt eller för att sötsuget blir för påtagligt.

    Aldrig förstått det där ivriga hasplandet med storskeden i Ben & Jerrys-hinken en sen onsdagsnatt. Däremot så har jag förr fastnat i dåliga och onyttiga matvanor för att jag är en person som älskar sötsaker, slisk och snacks. Men inte så mycket för att det är någon tröst. Tycker tvärtemot det ökar ångesten om man äter för att trösta sig.

  2. Det här ämnet otroligt svårt tycker jag. För visst kan jag ”tröstäta” men jag skulle inte vilja benämna det som tröstätning och jag säger aldrig att ”nu ska jag tröstäta”. Men jag gör nog det automatiskt, att när jag är nere eller bara är hemma en dag och är orkeslös. Då äter jag gärna, det får mig att må bra. Dopaminfrisättningen som godheter ger får mig kanske att må bra.. inte vet jag. Men det sker ganska sällan nu så det är inte något jag reflekterar över direkt. Men bra tankar petra!

  3. Jo tyvärr så tillhör man ju en av alla andra som använder det begreppet. Och tyvärr gör det ju inte så gott alla gånger. Men samtidigt är det ju skönt när man kommer till insikt om det hela, dvs varför man tröstäter och hur man kan förändra det beteendet och lära sig äta gott ändå ibland 🙂

  4. Hahahaha! Refererar du till mitt meddelande i torsdags? 😛

Kommentera gärna, det uppskattar jag!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s