Med planer för dagen ställde jag klockan för väckning för att sedan lägga mig och sova igår kväll. Jag låg men sov inte. Inte på länge. Och det lilla jag sov kan knappast kvala in som sömn. Att det ska vara så ibland?! Jag som dessutom just nu ska vila enligt läkares order. Och dessutom hade viktiga saker att vara med på under måndagen. Ja, jag behöver väl inte gå in närmare på vad som händer då man ligger och låter tankarna åka runt i huvudet, och tänker på att man måste sova…
Mer lik en urvriden och överkörd disktrasa än minsta lilla liknelse av mitt rätta jag steg jag upp i morse. Dessutom med en liten snickare med hammaren i högsta hugg på besök i huvudet. Visst vet ni vilken känsla jag menar? Kanske någon av er vaknat med samma icke så angenäma känsla. Snabbt insåg jag att alternativen är två: att antingen ta en alvedon och bita ihop för att hoppas på det bästa och ge sig av till möten och utbildning eller att stanna hemma och vila. Jag är trots allt sjukskriven på halvtid för migrän och trötthet och det säger sig självt vilket val som är det rätta. Av en sömnlös natt kommer dessutom ofta migränen som ett brev på posten. Men samvetet pockar.
Jag bollar tanken med maken och han ger mig mest en menande blick och säger ”Du ska ju faktiskt vila”. Så ta mig tusan, idag ska jag vara duktig på rätt sätt. Jag ska ta allt i ett lugnt tempo och vila. Efter en stund känns det inte så farligt utan faktiskt helt ok. Hej bra val. Jag börjar fatta vad du är bra för.
15 oktober, 2012 kl. 16:33
Ibland är kroppen klokare än huvudet (fast ja, huvudet är också en del av kroppen…)
Tänk att du jonglerar med ett antal bollar. Jobb-bollar studsar så fint tillbaka till dig om du skulle tappa någon. Andra bollar, som t ex relationer är av glas. De ska man passa sig för så det inte glider en ur händerna..
Vad är du själv gjord av? Hur värdefull är inte du för både dig och andra?
Ta hand om dig!
15 oktober, 2012 kl. 17:34
Så sant Karin. Det finns olika typer av bollar och olika material. Tack för de tänkvärd orden.
15 oktober, 2012 kl. 07:32
Klokt val Petra. Du är alldeles för värdefull för att köra slut på dig. Lyssna på kroppen, den vet oftast bäst. Och du hinner uträtta stordåd vad tiden lider, Im sure.
Varmaste kramen
LG
15 oktober, 2012 kl. 07:36
Tack LG. Tack för värmande ord. Kram