Logotyp och varumärke på g

Det är vad jag har på min agenda framöver i kväll. Jag har släckt de mest akuta bränderna under eftermiddagen sparar ett par ordentliga fokusprojekt till i morgon. Men nu är det nya företaget, Gepard Center of Communication, som ska få min uppmärksamhet genom formgivning och paketering. Ett enormt roligt arbete och ordentligt utmanande. Tur att jag gillar sådant. För det ska vara klart typ…idag enligt min planering. Ingenting är omöjligt

Hoppas du haft en fin lördag och får en lika härlig kväll.

Självömkan och skitkul – en företagares lördagsmix

Den här känslan av att vilja vara på två ställen samtidigt. Den är visserligen angenäm men ack så besvärlig. Att höra sonen säga ”jag vill att du följer med, du kan jobba där” och känna hur hjärtat blöder… Men samtidigt veta att det blir mer gjort hemma och det blir trevligare för alla om vi fokuserar på var sin sak. Just denna helg.

Ja – det är mitt dilemma just nu. Att jag inte kan fatta beslutet att stanna hemma själv och jobba skiten ur mig för att hinna i kapp. Men jag vill ju följa med familjen och mysa och umgås! Argumenten är långt många fler för det första alternativet, men det gör det icke desto mindre tufft. Att far och som får en roadtrip ihop är egentligen precis vad de behöver just nu – men jag vill vara med. Överallt…

Så – jag ljuger om jag säger att beslutet inte är fattat. Det är det. Sedan ett par dagar. Men jag har inte uttalat det ännu. Förrän nu. Om en stund ska jag packa sonens pinaler och vinka av dem. Med vemod i hjärtat. Efter en stunds självömkan ska jag sedan fokusera om och dyka ner i jobb. Och jag vet att det kommer att vara skitkul på ren svenska. Så synd om mig är det inte. Men innan dess – dags för lite jobbiga känslor.

En människas bekännelser

Det är lika bra att jag är ärlig även här. Jag må vara ordningssam och strukturerad vad gäller arbete och åtaganden men fy ända in i kaklet vad jag är slarvig hemma. På riktigt.

Kläder verkar jag seriöst ha svårt att dra jämnt med – antingen knövlar jag ihop plaggen och trycker in dem på lämplig plats (de ska ju ändra dras ut skutton gånger under veckan för att testa om de faller humör och känsla i smaken) eller så bygger jag så stora högar som möjligt för att ”ta tag i senare”.

Vad gäller saker – som pennor, smycken, nagellack etc. sprider jag omkring mig likt en gödselspridare de luxe… För att inte tala om alla matcher jag går mot träningssakerna vareviga gång jag ska ha dem – de ligger huller om buller i två lådor utan organisation och verkar fast beslutna om att antingen gömma varandra eller haka ihop med varandra till ett oövervinnerligt trassel.

Sedan har vi papper… ja, viktiga dokument för hemmet, räkningar, kvitton, kuponger och allt annat av papper samlar jag i olika högar och lyckas aldrig hitta igen dem då jag väl behöver dem. Megafail. Numera har maken koll på allt sådant. Vi vet båda att det är bäst så.

Ja, så här håller jag på. Jag röjer en gång i veckan för att hitta kläder, smycken och ge plats till de övriga familjemedlemmarnas pinaler. Och då är det tok-ordning kan jag lova. Efter det tänker jag alltid – nu ska jag hålla ordning på allt. Sedan dröjer det en dag och så är jag igång igen.

Det intressanta är dock att på kontoret har jag alltid ordning. Arbetsdokument har jag koll på likväl som kvitton. Det är som om jag bortprioriterar totalt hemma. Faktum är att det är ganska skön då jag är mitt i veckans göromål, att kunna tänka ”äsch, hur viktigt är det?” – men liiiite mer ordning önskar jag allt att jag hade.

Syndigt goda hallonmuffins på 25 min

Jag svängde ihop fantastiskt goda hallonmuffins till fikat idag. Busenkelt och snabbt, något som prioriteras i vissa lägen. Här är receptet:

ca 12 stycken små muffins

1. Vispa 2 ägg och 1,5 dl råsocker poröst.

2. Tillsätt 2 dl vetemjöl, 3/4 dl flytande margarin, 1 tsk vaniljsocker, 1,5 tsk bakpulver – rör om försiktigt.

3. Häll upp i små formar/bullformar.

4. Klicka i 1 msk hallonsylt i varje form.

5. Grädda mitt i ugnen på ca 175 grader tills dess att de fått fin färg och tagit ihop, ca. 10-15 min beroende på ugn.

Servera gärna muffinsen varma med lite vaniljglass till.

 

”Jag eggas av starka kvinnor”

Har ordet inspiration blivit urvattnat och uttjatat? Ja, det slog mig häromdagen att det i vissa fall känns så – som om det överanvänds. I reklam, i texter, i samtal – ja överallt. Så jag började tänka på andra sätt att uttrycka samma sak. Svårt. För faktum är att jag älskar det ordet. Inspiration är så talande och mitt-i-prick tycker jag.

I ett försök till att hitta synonymer kom jag inte något längre. Faktiskt ingenstans. I mitt funderande gick jag vidare och googlade. Jag hittade dessa på synonymer.se: ingivelse, motivation, eggelse, sporre, gnista, skaparanda, hänryckning; påverkan, inrådan, tillskyndan, impuls.

OK, jag smakar på att säga ”Jag hänrycks av …” eller ”en eggelse för mig är…”. Testar. Nja. ”jag hänrycks av starka kvinnor”. Det skapar för mig mer förvirring… Eller ”Jag motiveras av starka kvinnor”. Visserligen bättre men det säger ändå inte samma sak som inspireras. De här synonymerna känns klumpiga och konstiga – de passar inte betydelsen jag vill åt. Slutsatsen är att jag kommer att fortsätta inspireras av sådant som ger mig inspiration.